Vittensten-Lemland

Vittenstenen ligger i slutändan av undervattenshögryggen och öster om Vittenstenen börjar den zon där djupet är mindre än 50m in mot Lemland.

Lösningen för järnvägsbanan är tunnel från Vittensten till Smörklapparna och täckt järnvägsbank till Tristonlandet, till slut tunnel under farleden och upp på Lemland vid Herröskatans fågeltorn. Från fågeltornet vanlig järnvägsbank in till stationen vid Herrövägen ute på Björkö.

Vattenområdet söder om Långören från Smörklapparna ut till havs är Naturskyddsområde. Tunneln mellan Vittenstenen och Smörklapparna går alltså under naturskyddsområde och tunnel mynningen i norr är även den inom naturskyddsområdet.

Som HH-bana (höghastighetsbana) är dock kröken vid Vittensten för brant och måste utjämnas. För att klara det måste vattendjupet nogrannare klarläggas. Själva ryggen Vittenstenen - Smörklapparna är enligt sjökortet ganska smal och men kan fråga sig hur troligt är sjäkortet. Problemet är dock att på bägge sidor sjunker bottnet ner och planen är att unvika stora havsdjup på mer än 60m. Alternativt kunde järnvägen dras direkt mot Föglö men denna lösning är ej lyckad för Mariehamns förbindelserna.

Drenering

Ett av de stora problemen med att bygga järnväg så här långt ut till havs är problemet med att hålla järnvägen torr. Principen för planeringen av järnvägen Kapellskär-Karis är att undvika där det är möjligt långa enhetliga tunnlar under havsnivå. Men även då järnvägen är över havsnivå är den i regel mycket nära havsytan, vilket leder till att havsvågor skulle kunna slå över järnvägsbanken. Lösningen ute till havs är att täcka in järnvägen i "ett rör" även där järnvägen går ovan om havs ytan. Eftersom järnvägen på järnvägsbanken i princip är över havsytan men i ett rör borde det ändå vara möjligt att i röret ha "takfönster". Rör idén gör det möjligt att med pumpar hålla banan torr även under stormar (Problemen med vinter trafiken, se Grillskär-Långkleppen ). Särskilt ömtåliga är tunnelöppningarna eftersom allt vatten som rinner ner i tunneln måste pumpas bort genast. Då banan går ovan vattenytan kan dräneringen vid bra väder skötas av "gravitationen", varför energin som går åt för pumpning kan sparas.

I praktiken kommer "nästan alla" kobbar och skär som banan placerar att ha sin pumpstation, det är det ända sättet att garantera trafik under stormar.

Borde vi planera väderkvarnar enligt holländsk modell för pumpningen ?